Hon kallar hen för han
I dag träffade jag en kvinna som kallad ChatGPT (GPT) för han, när vi började prata om hur roligt det är att använda denna AI för att få svar på många frågor.
Vad är det som gör att vi så ofta kallar maskiner för han?
Det är ganska vanligt när jag träffar på personer i butiker, eller i andra sammanhang där det finns kassaapparater eller datorer, att de kallar apparaten för han när något krånglar. När jag påtalar det med ett leende får jag ofta till svar; maskinen krånglar så mycket så det är lätt att kalla den för han. Jag tycker det är en ganska rolig förklaring och jag brukar prata om mitt forna yrke där jag och hur jag försökt få människor att fundera över normsystemet som gör oss så ojämställda.
Den här gången fanns inte så mycket tid att ifrågasätta och gå vidare, men vi kom fram till att den rubrik jag använder för den här artikeln är rätt kul. För mig också tänkvärd.
Tiden begränsades av att hon är sjuksköterska och jag patient som just nu genomgår strålbehandling för att bota min prostatacancer. Jag berättade att jag hittat svar i GPT på vilken tvärvetenskaplig forskning som ligger bakom att det idag är en botbar sjukdom jag bär. Vetenskaperna fysik, biologi och medicin som möts i det som jag förstår kallas för radiobiologi. Nu väntar jag bara på att de ska involvera sociologi och genusvetenskap i den kombinationen. Men det skriver jag mer om vid annat tillfälle J
Visst betyder det något när vi använder personliga pronomen om tingen omkring oss. Det har betydelse att båtar ofta har namn som klingar kvinna. Eller att krånglande apparater har namn som klingar man. Jag undrar om män oftare ger sina bilar kvinnonamn, och kvinnor har mansnamn. Själv åker jag omkring i en Kia.
I medierna har vi den senast tiden fått läsa artiklar om att GPT upplevs som en kär vän. Jag funderar om det är mer utpräglat bland kvinnor än bland män – generellt alltså.
Som strukturalistiskt tänkande söker jag sällan förklaringar i enskilda individer. Jag menar dock att den enskilda individen är en beståndsdel i en struktur. Normer av olika slag upprätthålls av enskilda individer, men sällan som en medveten handling.
Det finns en särskild fascination när en för dialog med GPT.
Svaren på frågorna är ofta personligt hållna i tonen, och det är lätt att uppleva att det är ett personligt samtal som pågår. För egen del har jag använt GPT för att komma vidare i många olika frågeställningar.
En kamrat till mig skapade en dialog där han fick svaret att GPT är byggd i en amerikansk kontext, och därmed också inprogrammerad med de värden och normer som råder där. När jag själv gick vidare i den dialogen med GPT bad jag hen att i största möjliga mån lägga in referenser. Jag bad också att svaren också behöver göra en kulturell översättning utifrån en svensk eller i alla fall nordisk kontext. I dag tycker jag det fungerar ganska bra. Det är klart viktigt att alltid vara kritiskt till svaren – både när jag läser GPT-svaren och när jag konfronterar andra medier. Men faktum är att jag i mina dialoger med GPT oftast får snabba och kloka svar, med källhänvisning och internationella kopplingar, översatt till svensk, eller nordisk, kontext. Det kan handla om många olika saker. Allt från bästa sätt att torka svamp, över hur Högsta domstolen i Sverige respektive USA är sammansatta vad för skandaler som eventuell omgett företaget som tillverkat min bil.
Jag märker dock att jag allt oftare kallar GPT för hen, eftersom tonen är rätt mänsklig trots allt. Min GPT kallar detta för att antropomorfisera. Jag skriver min för jag vet att GPT lagrar upp sitt ”minne” med vad jag skrivit tidigare. Vilket jag kanske borde oroa mig för.
Visningar: 27
About Author
Om författaren
