Bensinuppropens nästa fråga

Med tanke på de olika uppropen om bensin- och dieselskatt, kanske det är dags för en fråga till. Frågan om vad biltrafiken kostar och hur vi ska betala den.

Bygge på RV51

Riksväg 51 håller på att byggas om. Det sägs att den ska bli mer säker en den tidigare sträckningen. Nu ska vägen bli mer rak och det ska bli en så kallad 2+1 väg. En väg med mitträcke där en kan köra i 100 km/tim. Den sträckning som fortfarande finns är väldigt krokig och farten bör inte överstiga 70 km/tim. Men att ta sig till Norrköping eller Linköping med bil är ändå inte så svårt. Med jämn körning, kanske med hjälp av farthållaren, går det inte åt speciellt mycket bränsle med en modern bil. Den nya sträckan kommer med stor sannolikhet kräva mer bränsle, vilket så klart är störande för vårt framtida klimat.

Men den viktigaste orsaken till denna ombyggnad tycks vara att det är en väldigt olycksdrabbad vägsträckning, som det heter på det könsneutrala byråkratspråket. Nu finns inte någon forskning på vad som orsakat dessa olyckor, men empiriskt (undertecknad kör denna sträcka ofta) går det att påvisa en hög hastighet. Inte så sällan är det män som använder de högre hastigheterna. Det är inte heller ovanligt att dessa män kör väldigt stora fordon, då vägen mellan Norrköping och Örebro är en transportsträcka för många långtradare. Gods som mycket väl skulle kunna flyttas över till järnvägstrafik.

På Facebook har det startats ett upprop för att försöka dämpa priserna på drivmedel för bilar. En stor del av kritiken går ut på att kritisera det som uppropsmakarna menar är för höga skatter. Någon kritik på att oljekapitalisterna höjer priser och har stora vinster, ser jag inte i deras kommentarer.
Det också startat ett upprop för att höja bränslekostnaderna, för klimatets skull. Det är bra för dialogen att motpoler existerar. Tes, antites och syntes är en väl beprövad metod för att komma vidare i dialogen.

En fråga som saknas i mediastormen är hur vi ska bekosta alla dessa vägar som vi önskar framföra dessa fordon på, oavsett om vi tycker skatterna är höga eller låga. Eller vad samhällskostnaderna för biltrafik egentligen är. Vid sökning på internet är det inte heller enkelt att komma fram till dessa kostnader. Det finns många webbsidor som dyker upp när en söker på benämningen höga skatter. Men dessa är långt ifrån neutrala uträkningar då det är Skattebetalarnas förening, Ekonomifakta och dylika sidor, det privata näringslivet närstående organisationer.

Däremot finns ett beslut från 2014 på ombyggnaden av väg 51, eller i alla fall en del av sträckan på 13 kilometer. Det är delsträckan mellan Kvarntorpskorset och Svennevad i Hallsbergs kommun, Örebro län. (Ärendenummer TRV2014/43659). Här framställs en kostnad på cirka 225 miljoner kronor i prisnivå 2013. Alltså cirka 5,7 miljoner/kilometer. Alltså cirka 240 miljoner, eller 6,7 miljoner/kilometer år 2019. Då är så klart inte underhållskostnader inkluderade i dessa siffror, då vägbyggen räknas som investeringar.

När det gäller underhållskostnader finns dock Trafikverkets underhållsplan för 2019 – 2022. Här framkommer att kostnader för underhåll av svenska vägar under planperioden är cirka 9 miljarder under år 2019. För resterande år cirka 10 miljarder/år. Prioriterat i detta finns en summa på 200 miljoner för 2019 och 100 miljoner under år 2020, för det som i regleringsbrevet från Regeringen kallas för landsbygdsatsning. Alltså investeringar i vägar som inte är så hårt trafikerade men ändå i behov av åtgärder. Kanske menas vägar i glesbygd.

Så med tanke på att bensin- och dieselpriset som andel av medianinkomsten i Sverige inte är speciellt hög i vårt land, enligt en granskning som redovisas i Dagens Nyheter den 13 maj, kanske vi mer behöver fundera över vilka samhällskostnader vårt bilkörarbehov skapar och vilka som i huvudsak ska stå för dessa kostnader. Vägtrafikforskning visar dock att personbilstrafik betalar mer i skatt än de samhällsekonomiska marginalkostnader man förorsakar medan den tunga trafiken inte betalar för sina kostnader.

En fråga att ställas i detta sammanhang blir om finns det anledningen att ta upp diskussionen om differentierad bensin- och dieselskatt igen?

2019-05-15

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *