Feminismen dör inte så lätt

Du och jag kommer, liksom djur och växter dö. Vad finns det mer för levande organismer som kan dö? Vi kan fundera över vad död innebär när vi vet att även om vi skapar penicillin för att slå ut bakteriehärdar, så finns det bakterier som dör men andra som överlever och skapar motståndskraft mot just det penicillinet. Det kallas visst för evolution?

Men de där frågorna lämnas helst till naturvetare och därför kanske inte amatörmässiga funderingar på bakteriernas, växternas och djurens värld är gångbara när en samhällsvetare skriver.

Tanken om ovanstående kom till mig när jag läste den första krönikan av den nya krönikören i Nerikes Allehanda, den 17 januari 2020. Emma Larsson heter hon och hon är bekymrad över att det finns feminister som menar att det fortfarande behöver finnas separatism i den feministiska rörelsen. Ja, hon menar till och med att feminismen är död på grund av detta. I alla fall döende.

Utgångspunkten för hennes resonemang tycks vara en artikel som publicerades den sjunde januari på Gardets hemsida.
Artikeln har rubriken ”Män, vik hädan från våra trygga rum”.
Förutom en kort historisk betraktelse om vikten av trygga rum för kvinnor, fredade zoner i vardagen såväl som i kampen om rösträtt och jämlika villkor med män, beskrivs i artikeln hur detta kan gestalta sig i dag. Hur det, som exempel, inte så sällan kommer in män i grupper på sociala medier och utövar tolkningsföreträde. En facebookgrupp som lyfts i Gardets artikel är ”Women to remember. Den startades av några kvinnor i somras. Syftet med den gruppen sades vara ” hedra kvinnor som mördats av män och kämpa mot mäns våld mot kvinnor.” Gruppen har inga krav på könstillhörighet kvinna, för deltagande. Det som hänt är dock att med allt fler män i kommentarsfälten, ökar också ifrågasättandet av kvinnornas upplevelser. Det spårade helt enkelt ur i dialog och män önskade försvara sin position och mäns handlande. Här kom alltså in män med en stark önskan om tolkningsföreträde på kvinnors upplevelser, så kallad mansplaining[1].

Emma Larsson menar i sin krönika att när Gardet beskriver nyttan av kvinnors fredade rum för dialog, innebär det att män inte får vara feminister. Hur Larsson tänker om feminism blir därmed en gåta. Har hon inte förstått att dualismen är jämställdhetens största fiende?

Larsson verkar inte heller ha förstått att feminism inte är en feminism. Feminism kan ha ett grundantagande som inte så sällan förs fram för att få någon enkel förklaring. Det skulle då vara att en feminist är en person som anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Men räcker det?
Är inte feminism också en rörelse av aktivism med mängder av olika aktioner som syftar till att förändra samhället till ett jämställt samhälle. Feminism är alltså inte bara något som en person eller grupp kan säga sig vara. Feminism är inte enbart en åsikt. Feminism är mer en politisk aktivism som handlar om att förändra strukturer som upprätthåller den ojämlika könsmaktsordningen mellan könen? Dessutom, förutom likhets och särartsfeminism, finns också olika former av feminism kopplade till de olika politiska ideologierna som existerar.
Det finns feministisk forskning och det finns feministisk aktivism. Det finns däremot inte något som säger att män inte kan sympatisera med de feministiska idéerna, forska med feministiskt perspektiv eller att män inte kan vara feminister enbart för att de är män. (Hur vi nu definierar begreppet man?)

Så som sammanfattning på svar till Emma Larsson:

  1. Feminismen kan inte dö. Snarare har feminismen utvecklats till en mängd olika former av feminism. Muterats som bakterier i en evolutionär utveckling. Feminism är inte sällan internaliserad i olika politiska idéprogram och blir därmed en del av den politiska ideologin. Eller som det står i Wikipedia:
     ”Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.”
  2. Män finns redan i den feministiska dialogen. Både enskilda män såväl som organisationen MÄN, som engagerar feministiska män.  MÄN, eller Män för jämställdhet, som de hette tidigare bygger hela sitt arbete på förändring av maskuliniteter. Men om män ska vara en del av den feministiska dialogen behöver de också vara feminister/pro-feminister.
  3. Det behövs fortfarande fredade rum, för både kvinnor och män. Kanske är begreppet separatism om vi ska tolka det bokstavligt ett för starkt ord för många?  
    Men att kvinnor, såväl som män, ibland behöver trygga rum för sin dialog om förändring är inte ett hot mot utvecklingen av ett jämställt samhälle. Tänk bara hur stor betydelse den separatistiska rörelsen Medborgarskolan Fogelsta hade i början av 1900-talet, när kvinnor just fått rösträtt och behövde tillsammans med andra kvinnor söka styrka för att möta männen i de politiska församlingarna. Eller hur kvinnojoursrörelsen fortfarande utgör fredade rum för kvinnor som söker skydd.
    För män som vill förändra maskulinitet kan det också vara bra att fundera tillsammans med andra män, utan att bli en del av den ”kärlekskraft” som kan uppstå i mötet med kvinnor. I Örebro fanns tidigare det Det goda samtalet mellan män. En lokalgrupp inom organisationen Män för Jämställdhet.
  4. Visst finns det vissa delar av den feministiska rörelsen som har tappat hoppet om ett jämställt samhälle där män har något att tillföra. Men även män kan solidarisera sig med den radikalfeministiska tanken, som kanske är den form av feminism där begreppet separatistiskt har varit mest utvecklat.
    Visst finns det delar av rörelsen bland män som faktiskt utgör ett direkt hot mot både kvinnor och män. Se bara på den separatistiska INCEL-rörelsen som är nära allierad med andra antidemokratiska rörelser. Det är svårt att tro att det finns kvinnor som kan solidarisera sig med den tanken.
  5. Ensam är som sagt inte starkast. Kvinnor och män kan däremot ge stöd till varandra för att också bli del av varandras kamp för ett jämställt samhälle. Det handlar om vad gruppen har för syfte. Det handlar dock om att bli resistenta mot patriarkatet, att se feminism som en evolutionär utveckling.



[1] Enligt svenska Språkrådet definieras ordet enligt följande: “Förklaring som ges av män till kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande.”

Träffar: 745

Add a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras.

16 + 2 =